Våren 2011 fick vi tillökning i våran familj. En liten flicka som var 48cm lång och vägde 3100gram.
hon föddes på beräknad dag och allt verkade vara normalt.
Men efter ca 2 månader så minskade hon uppgången i vikt och även längd. Vi vart självklart oroliga, men eftersom min son minksade i vikt när han var liten så hade vi vart nogranna med att hålla koll på hennes vikt. Men min son tålde inte mjölken utan fick gå på mjölkfri kost det första levnadsåret.
Så vi fick komma till bvc minst en gång i veckan för att mäta och väga min lilla tjej.
Vi åkte in fram och tillbaka till sjukhuset och vart inlagda där med jämna mellanrum. Men vi fick fortfarande inga besked om vad det var som gjorde att hon inte ökade i vikt och längd. Vi testade mjölkfritt men det hjälpte inte.
Vi började gå till barnmottagningen och träffade läkare inom allergi eftersom det var väl där misstankarna låg. och där fick vi även träffa en dietist, eftersom hon hade svårt att svälja när hon var liten och ville inte äta speciellt mycket.
Efter att vi hade gått på barnmottagningen ca 9 månader så beslöt dem sig för att ta ett kromisom prov. Provresultatet kom i somras och vi blev då kallade till specialist mottagningen för barn och ungdomar. Där fick vi beskedet att hon hade turner syndrom.
Det innebär att min lilla tjej saknar en kromosom, vilket leder till att hon kommer bli 20 cm kortare än hon skulle ha blivit. Och att hon säkert kommer behöva få tillväxt hormoner för att kunna hamna i puberteten. Det är bara flickor som kan få turner syndrom, och det är inget som är ärftligt utan det kan hända vem som helst. Men det är inte många som klarar att bära ett foster med turners syndrom utan det brukar oftast bli missfall.
Hon har även fått genomgå en massa undersökningar så som ögon, hörseln, ultarljudat njurar, sköldkörteln och hjärta, och gjort en gatroskopi. Då det är vanligt att barn med Turners har fel på något av dessa. Gastroskopi undersökningen gjordes för att se om hon var allergisk mot gluten.
Hon har klarat alla undersökningarna utan ett fel, men det innebär inte att hon inte kan få något av det senare i livet, så vi kommer att behöva göra dessa undersökningar med jämna mellanrum.
Jag är glad över att veta vad det var som störde min lilla flickas uppgång, Men det mest intressantaste är ju hur tidig och snabb hon har vart i utvecklingen. Hon är mycket tidigare med många saker än mina andra barn var. Och hon är ju jämt glad. :)
Alla mina barn betyder mycket, och alla har dem något speciellt. Och jag älskar dem allihopa lika mycket. Dem är det bästa och finaste som hänt mig. Skulle inte klara mig utan dem.......
